Energiska Eskilstuna
Trygg energiförsörjning tack vare nytt datacenter
I en tid som präglas av snabb utveckling har Eskilstuna Energi och Miljö AB byggt upp ett nytt, katastrofsäkrat datacenter som kan möta förändringar och framtida tillväxt. Tack vare virtualisering har elförbrukningen sänkts med tio procent, trots att antalet servrar mer än fördubblats. Resultat: grönare it i praktiken!
Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 1/2010
Text Nils Åhrström Foto Bengt Alm
Ur det vattendrag som förbinder sjöarna Mälaren och Hjälmaren hämtades förr energi till de smedjor som tillverkade stångjärn, vapen och spik i den gamla industristaden Eskilstuna. De mekaniska industrier som gjort Eskilstuna kända har gått skilda öden till mötes. Men energi är staden fortfarande bra på. Eskilstuna Energi och Miljö levererar el, fjärrvärme och vatten till kommuninvånarna. Dessutom står de till tjänst med bredbandsnät och tar hand om avlopp och avfall. Bolaget är ett av tre i kommunens helägda koncern, Eskilstuna Kommunföretag AB, och sedan några år har koncernens hela it-verksamhet samlats under samma avdelning. Så småningom märktes det att datacenterkostymen började bli för trång.
- Vi insåg att centret skulle vara för litet inom två år, berättar Per Larsson som är it-chef på EEM AB. Serverparken ökade med tio procent per år och resurserna utnyttjades dåligt. Återkommande driftavbrott vid expansion och underhåll var andra problem. Vi behövde även bygga en modern katastroflösning och skapa bättre möjligheter för mobila lösningar. Per Larsson har tillsammans med Thobias Arnesson på Atea tagit fram en strategi. Arbetet har lett till att projekt "3T" drogs igång: Tillgänglighet, Trygghet, Totalekonomi. Projektet bestod i sin tur av tre delar, InfraFlex, PCFlex samt KRIS. Allt hänger ihop - säkerhet och tillgänglighet är de gemensamma nämnarna. Dessa tre projekt adresserar virtualisering av hela it-infrastrukturen, en mer flexibel arbetsplats med högre säkerhet och slutligen katastrofsäkring baserat på replikering mellan två datacenter.
Säkerhet och tillgänglighet
- InfraFlex hade som mål att skapa en flexibel, säker och mer lätthanterlig it-infrastruktur och att konsolidera våra servrar, fortsätter Per, vilket undanröjde behovet av att bygga ut lokaler och kraftförsörjning. Idag kan vi till och med hyra ut plats i lokalerna, bland annat till kommunens it-drift. Lösningen innehåller "intelligenta", samverkande delar och är baserad på virtuell teknik, i detta fall VMware infrastructure 3. Partnern är Atea med Thobias Arnesson, konsultchef och it-arkitekt i spetsen.
- Vi har ett samarbete som sträcker sig tio år bakåt i tiden, berättar Thobias. Många av oss har varit med hela vägen. Viktigast i det här projektet var balansen mellan säkerhet och flexibilitet, något som alltid innebär svåra avvägningar. Projektet drog igång med förproduktion och strategiupplägg under hösten 2007, delprojektet InfraFlex genomfördes 2008. I den nya datahallen ingår lagringslösningen IBM XIV.
- En bra lösning, säger Per, smidig att administrera. Eftersom att den är grid-baserad skalas det linjärt mellan prestanda och diskyta. Andra fördelar är licensmodellen, det enkla gränssnittet och migreringen. Inga licenstillägg krävs för att utnyttja befintlig diskyta och funktionalitet.
Delprojektet PCFlex har i sin tur bland annat som mål att möjliggöra arbete på distans, med fullgod säkerhet och minimal risk för oönskad spridning eller förlust av data. Dessutom ville man minimera underhållet på Citrix-plattformen. Det är lätt att bygga ett säkert datacenter om ingen ska ha tillgång till det. Svårare blir det om det ska vara lättillgängligt. Här har man haft filosofin att sätta upp säkerhetsbarriären runt sitt datacenter, istället för runt klienterna.
- Jag anser att vi inte kommer att kunna ha någon kontroll över klienterna i framtiden, fortsätter Per. Det är "framtidens standard är ingen standard" som gäller om något eller några år, våra användare måste kunna arbeta flexibelt och mobilt, men utan att vi tummar på informationssäkerheten. Istället för att begränsa oss kring klienterna har vi ställt högre krav på säkerheten kring själva datacentret. I klientoberoendet och strävan efter flexibilitet finns även tankar på att kunna fortsätta att vara en attraktiv arbetsplats. I framtiden väntar stora pensionsavgångar. Unga anställda kommer in, med nya vanor och arbetssätt. Bärbart, Mac, pc, mobila enheter som telefoner, allt ska få plats på framtidens arbetsplats.
Distansarbete på gång
Katastrofsäkring och krishanteringsdelen av projektet, KRIS, beräknas vara genomfört nästa år. Även här spelar datacenterlösningen en stor roll, främst genom att man använt sig av "intelligenta" delar i de två samverkande och balanserade drifthallarna; en lösning där man även slipper speglingslicenser. Om en drifthall blir utslagen är det ingen större fara, eftersom Eskilstuna Energi & Miljö genomfört projekt PcFlex som gör det möjligt för medarbetarna att arbeta var som helst där de har en internetuppkoppling. It-chefen kan i sådant läge säga åt medarbetarna att åka hem och jobba vidare precis som vanligt.
- Vid ett diskhaveri har Eskilstuna Energi en rebuild-tid på sju minuter, berättar Thobias Arnesson, efter en totalkrasch är de uppe igen inom fyra timmar. De mest kritiska systemen kan vi spegla online för att garantera extremt hög tillgänglighet. Projektet har som helhet varit smidigt, leveranstider och försenade releaser av ny mjukvara har dock ställt till det.
- Det släpps många produkter som inte är riktigt färdiga, säger Per, "bättre rätt än snabbt" borde gälla, anser jag. En annan tröskel har varit att överbevisa systemleverantörerna om att virtualisering fungerar. Många har varit vana vid att kasta in ny hårdvara för att systemet laggar eller rädda en felaktig uppsättning system och mjukvara.
Strategi och målmiljö viktigt
De tre delprojekten är snart i mål. Har Per och Thobias några råd till dem som har liknande problem att lösa?
- Det är viktigt är att arbeta aktivt med strategin, att ha en plan och en målmiljö säger Thobias, som adresserar verksamhetens krav både idag och på längre sikt.
- Absolut, fyller Per i. Dessutom bör man sikta på en genomförandetid om högst ett år per delprojekt. Blir det längre än så kommer projektet att vara svårhanterligt och omöjligt att överblicka. Förutsättningarna ändras, tekniken går hela tiden framåt. Demonstrationer för ledning och personal har genomförts, och nu börjar man kunna hämta hem effekterna av projektet.
- Kommunen får lägre totalkostnader och vi kan erbjuda snabbare anpassning och nya tjänster, säger Per. Det här har skapat möjligheter som vi inledningsvis inte hade någon aning om. Nu hittar verksamheten själva nya möjligheter och vi har till och med fått spontana tackmail, det är man inte så bortskämd med!
