Läkande samarbete
Med hjälp av videokonferensteknik kan Parkinsonpatienter nu prova ut läkemedel hemma i stället för att läggas in på sjukhus. Ett samarbete mellan Atea och Karolinska Universitetssjukhuset gör det möjligt.
Artikeln är hämtad ur vår kundtidning Tomorrow nr 1/2012
Text Lotta Ringdahl Foto Snezana Vucetic Bohm
Den medelålders mannen med Parkinsons sjukdom har en sond i näsan. Genom den medicineras han via en läkemedelspump med Duodopa, ett läkemedel som stabiliserar sjukdomens symtom. För att kontrollera att doseringen är rätt ber läkaren mannen att röra sina händer och sedan gå fram och tillbaka i rummet. ”Det ser bra ut tycker jag”, säger sjuksköterskan och läkaren håller med.
Det här beskriver en vanlig procedur när läkemedlet provas ut på sjukhus – men den här gången är det annorlunda. De inblandade är nämligen inte alls på samma plats, tvärtom är det långt mellan dem. Mannen befinner sig hemma i sitt vardagsrum, läkaren finns på neurologiska kliniken och sköterskan på en vårdcentral. Alla kommunicerar med varandra via videokonferensteknik. De inblandade ingår i ett projekt som pågått under 2011, där videokonferensteknik förenklar för både patienter och vårdpersonal.
Modern teknikanvändning effektiviserar
Projektledare Jonathan Björkehag, medicinteknisk ekonom på Karolinska Universitetssjukhuset, förklarar att patienten i vanliga fall hade varit tvungen att läggas in på sjukhus. Patienten hade då behövt vistas där från några dagar upp till två veckor för att testa fram rätt läkemedelsdosering inför en eventuell kommande operation. Det är då patienten får medicinsonden inopererad i magen. Sonden är kopplad till läkemedelspumpen.
– Med hjälp av det som kallas telemedicinsk hemtitrering – det vill säga utprovning av läkemedelskoncentration – kan patienten nu stanna hemma under utprovningen i stället, vilket ger vinster för både sjukvården och patienten, säger han. Ett exempel på vinster är, enligt Jonathan Björkehag, när en pensionerad patient och dennes partner kan vara hemma tillsammans i stället för att skiljas åt under utprovningen. Dessutom kan patienter med möjlighet att arbeta hemifrån eller i närheten av sitt hem fortsätta att jobba under utprovningstiden, om han eller hon så önskar. Utöver det frigörs sängplatser på sjukhuset och vårdpersonalens tidsåtgång effektiviseras, vilket möjliggör behandling av fler patienter.
– En annan aspekt är att många upplever det stressande att läggas in på sjukhus, och när det gäller Parkinson kan just stress förvärra sjukdomen, tillägger Jonathan Björkehag.
En folksjukdom
I dag finns 15 000 – 20 000 personer i Sverige som har nervsjukdomen Parkinson. Varje år tillkommer cirka 2 000 nya patienter med samma diagnos. De allra flesta insjuknar i 55–60-årsåldern, och tre av fem som drabbas är män. Personer som varit sjuka i Parkinson under en längre tid får efter hand en sämre effekt av att ta läkemedel i tablettform. Det är då det kan bli aktuellt med medicinering via sond till tunntarmen (jejunum). Men först måste man alltså prova sig fram till rätt dosering via en sond i näsan. När det gäller Duodopautprovning för Parkinsonpatienter sker den främst på våra universitetssjukhus. Med hemmautprovning kan sjukvårdsspecialisterna ha större upptagningsområde och det spelar ingen roll var i landet patienten eller specialisten befinner sig.
Efter avslutad ”hemmabehandling”, som tar cirka två veckor, packas tekniken ihop och monteras upp hos nästa patient i turordningen. Investeringen är med andra ord en engångskostnad. Atea står för tekniken Tekniken som används består av ett videokonferenssystem och dubbla skärmar hos läkaren och den externa vårdgivaren. Allt är utvecklat för att det ska vara så enkelt som möjligt att hantera för alla inblandade. Ju enklare det är, desto mindre risk finns det att någon gör fel eller skräms bort av avancerad teknik. Utrustningen hos patienten är kompakt för att inte störa hemmamiljön mer än nödvändigt. Den består av en HD-kamera, en skärm där motparterna syns och ett styrsystem.
Styrpanelen har ett enkelt användargränssnitt med enbart två huvudfunktioner; svara på inkommande samtal eller spela in sig själv och åskådliggöra symptom under kvällar och helger. Resultatet kan läkaren ta del av vid ett senare tillfälle. Inspelningsenheten har dock inte börjat användas ännu. Användargränssnittet i alla styrpaneler hos läkare, patient samt extern vårdgivare är utvecklat av Martin Arnsrud – konsult på Atea i Göteborg – i samarbete med projektledningen vid Karolinska
Universitetssjukhuset.
– All trafik mellan läkare och patient är krypterad, obehöriga kan inte avlyssna kommunikationen och det är inte heller möjligt för obehöriga att ringa in till patientens system. Det som återstår att lösa är att bestämma vem som har tillåtelse att ta del av den inspelade informationen, säger Mats Olsson som är affärsutvecklare på Atea. Videokonferenssamtalen går via patientens egen bredbandsuppkoppling, och om det saknas går det även bra med mobilt 4G.
– Det har nyligen testats hos en patient och det fungerade stabilt, säger Mats Olsson. Atea ansvarar för tekniken och kan på distans gå in och kontrollera att allt fungerar som det ska. Och tekniken är beprövad. Sedan tidigare levererar Atea liknande lösningar till bland annat landets domstolar som använder videokonferenser som hjälpmedel till exempel vid vittnesförhör.
– Läkare här på Karolinska i Huddinge och Solna använder videokonferenser för sina gemensamma rondmöten numera, vilket gör att de slipper onödig tidsåtgång för resor, tillägger Jonathan Björkehag.
Personligt hälsokonto
Målsättningen med projektet telemedicinsk hemtitrering, som pågått under 2011, är dels att det ska övergå i en forskningsstudie samt ligga till grund för vidare utveckling och bredare implementering av telemedicin. Förhoppningen är att principen framöver ska kunna användas inom en rad olika vårdkontakter, där patienten med fördel kan stanna kvar i hemmiljö.
– Det är ingen brist på tänkbara användningsområden precis, säger Jonathan Björkehag. Det pågår också diskussioner på riksdagsnivå om personliga hälsokonton hur vi som privatpersoner kan få tillgång till våra personliga sjukjournaler, recept och provresultat via vår egen dator. Till hälsokontot skulle även olika tester kunna knytas, som till exempel blodtrycksmätning, blodsockerprovtagning och andra hälsokontroller. Via kontot ska vi medborgare, likt patienterna med Parkinson i projektet telemedicinsk hemtitrering, kunna prata med vår läkare online i stället för att besöka vår vårdcentral eller
sjukhus.
– Det är absolut ett tänkbart framtidsscenario, säger Jonathan Björkehag. Funktioner för klassiska hälsokontroller kan komma att kombineras med andra mobila applikationer på hälsokontot, som att din våg skickar över information om din aktuella vikt och att din motionsapplikation matar in sträckan från din senaste löparrunda.
– Den allmäntekniska utvecklingen i samhället förenklar mycket för den här typen av system, tillägger Ateas Mats Olsson, som är mycket nöjd över samarbetet med Karolinska Universitetssjukhuset.
– Det finns ett oerhört intresse och vi får oftast gehör för våra idéer. Här kan vi också använda oss av den kreativitet som finns hos Ateas personal – att ta befintlig teknik och anpassa den till verksamheten, vilket är lite av vårt signum, tillägger han.
Ett annat bra exempel inom vården där videokonferens används är vårdplanering. Vid planering av långtidsrehabilitering av en patient, då kommunen tar över ansvaret från landstinget, krävs ofta en samverkan av många olika vårdgivare. Det görs enklast via video utan tidsödande och kostsamma resor – och med en mindre miljöpåverkan som extra bonus. Vart videokonferenstekniken tar oss i framtiden återstår att se. Klart är i alla fall att samtliga inblandade i projektet telemedicinsk hemtitrering är nöjda med projektet och inspirerade inför fortsättningen. Patienterna kan stanna hemma med nära och kära, vårdpersonalen får tid till fl era patienter, samtidigt som det fi nns samhällsekonomiska vinster. Dessutom bäddar det goda samarbetet mellan Atea, Karolinska Universitetssjukhuset, läkemedelsföretaget och andra medverkande för nya spännande projekt.
